Ja, jag har nedräkning och det känns så bra nu när det inte ens är tre veckor till jag får komma hemma. Jag har min första tenta imorgon, ytterligare en den 23:e och den sista den 2:a juni och sen är det hemkomstdags! 

Förutom att jag knappt pluggat någonting inför min poesitenta och förväntar mig att det kommer gå åt helvete, har jag även dragit på mig ett annat smärre problem. Tre SU-studenter som ska plugga i Leeds under höstterminen har mejlat mig med frågor om boende/kurser/staden o.s.v. och då hjälpsamhet ligger i min natur vill jag givetvis svara dem för jag förstår precis hur de känner (jag vet ju hur förvirrad jag var med allt fixande inför). Men problemet är... vad ska jag säga?

Q: "Hur är ditt boende?"
A: "Jag bor på ca 10 kvm i ett av de tråkigaste och dragigaste rummen som någonsin konstruerats. Under vintertid sov jag i full pyjamaskostym med 2-3 lager samt vantar för att inte frysa ihjäl, och även nu under vårmånaderna april/maj har jag legat sömnlös vissa nätter och hackat tänder. Detta givetvis utöver den generella sömbristen som uppstått då man känt varenda metallfjäder i denna 80 cms säng som slår rekord i obekvämhet. I övrigt var rummet dåligt städat när jag anlände och köket har varit allmänt kaotiskt, jag har haft dispyter med mina flatmates och blivit störd av åtskilligt festande, smällande dörrar, prat, skitsnack, och till och med (lyckligtvis bara en gång) midnattssex, då ljudisolering INTE EXISTERAR. Allt detta får du för ett förmånligt pris av 5000+ kr i månaden."

Q: "Hur gör du med mat?"
A: "Jag lagade mat den första månaden. Sedan tyckte jag att köket var för äckligt för att vistas i, orkade inte längre prata med mina flatmates, och insåg att det finns ingenting som heter naturella råvaror i det här landet. Då övergick jag till att värma mat i mikron. Detta har jag sparat mycket pengar på då färdigmat är bra mycket billigare än att ens försöka laga riktig mat."

Q: "Hur är staden?"
A: "Som ett betongblock med ytterst lite att göra, fyllt av ständigt festande fjortisar i olika förpackningar från ålder 10-50. Ordet 'whitetrash' känns naturligt att associera med staden."

Q: "Hur är kurserna?"
A: "Om jag hade kunnat säga att jag hade lärt mig någonting viktigt den här terminen hade jag varit nöjd. Så är dock inte fallet. Jag har aldrig varit en sämre eller mer omotiverad student än under den här terminen."

... Någonting säger mig att dessa svar skulle skrämma iväg de stackars förhoppningsfyllda studenterna som ska ta min plats här nästa termin. Känns så sjukligt otacksamt också när man fått den här chansen att vara så missnöjd, men jag vantrivs verkligen i den här staden. Jag har lärt mig saker om mig själv och sett platser i övriga delar av landet som jag inte skulle vilja ta tillbaka för någonting, men att påstå att min tid i självaste Leeds har varit bra vore tyvärr en ren lögn.

P.S. Jag känner att tonen i det här inlägget blev väldigt svart. Det speglar faktiskt inte mitt humör alls. Jag är väldigt hyper, bubblig och optimistisk just nu: glad över att det snart är sommar, över att jag kommer hem snart, över att Ben och Leslie äntligen kysstes på Parks and Recreation (även känd som min favoritserie i hela världen)...! VI SES SNART! :D